Angrip berg – inte småsten
Uttrycket “ge dig inte på berg när det finns småsten” hänvisar till att en person eller en aktör med begränsade resurser tar sig an en omöjlig kamp mot en betydligt starkare motståndare trots alla odds emot sig. Det vanliga exemplet är den lilla, klena och spinkiga boxaren som ger sig på den flerfaldiga tungviktsmästaren. Här ska vi dock ta en mer bokstavlig titt på uttrycket och dissekera det en aning. Men innan dess kan man naturligtvis även problematisera sensmoralen i uttrycket: givetvis ska man inte ge upp en kamp på förhand per automatik. Dessutom finns det exempel och undantag när det är just berg och inte småsten som måste angripas.
Möjliggör infrastruktur
Sådana fall rör det sig om i så kallad bergsprängning. Då är det inte en hänvisning till en stark högtalare som spelar dunka-dunka, utan bokstavligt talat när man spränger hål i bergen. Varför spränger man hål i bergen tänker ni? Vad finns det för nytta med det? Det är faktiskt vanligare än du kanske märker till vardags. Men för att bygga ut infrastruktur, inte minst med hjälp av tunnlar, krävs det att man då och då avlägsnar en bit av eventuella berg som står i vägen.
Ingen småsten
Frekvensen av att spränga hål i berg för att ge utrymme för bostäder, vägar och andra samhällsviktiga delar varierar naturligtvis inom landet beroende på landskapsomgivning. I Skåne finns det få berg och kanske en mindre efterfrågan på bergsprängning eller bergspräckning. Däremot behöver man inte åka överdrivet långt norrut för att stöta på fenomenet. Bergspräckning i Stockholm är till exempel ingenting ovanligt. Läs gärna mer om hur bergsprängning, bergspräckning och bergförstärkning går till genom att kika in på Gnesta Bergbyggares hemsida: http://gnestabergbyggare.se/. Här talar vi alltså utan tvekan om en aktör som inte ger sig på småsten – här ger man sig bokstavligt talat på berg.
